onsdag 25 mars 2015

UGNSSTEKT VITLÖKSKYCKLING MED PESTOBLOMKÅL




Pesto åt jag mycket när jag var au-pair i Madrid för måååånga år sedan. Sonen i familjen åt inte så mycket annat än pasta med grön sås. Då inte hemmagjord pesto, men väl pesto. Lille Alonso var verkligen helfrälst i den gröna såsen. Lille Alonso som nu är 22 år och lillasyster Elena som nu har barn själv. Jag har kontakt med familjen fortfarande, främst via Facebook, och de bor nu i England. Dit flyttade de allihop efter föräldrarnas separation, som också inträffade under min tid i Madrid. 

Jag är så glad att jag varit utomlands och jobbat och nästan förutsätter att mina barn ska göra samma sak. Jag lärde mig massor och fick se en hel del. Rätta mig om jag har fel, men nu för tiden känns det som om ungdomar reser mer än de stannar på ett ställe och jobbar. Au-pair var min grej, kom naturligt efter att läst till Barnskötare på gymnasiet. 

Jag började lite lagom långt bort, nämligen som barnflicka i Göteborg. Även den familjen har jag kontakt med fortfarande, även där främst Facebook. Efter Göteborg åkte jag till USA, men där stannade jag bara ett par timmar... Jo, ville ju inte stanna ett helt år och hade således inget visum. Mitt säkra kort för att stanna, visade sig inte vara så säkert. Så efter ett par timmars förhör av gränspolis eskorterades jag till ett flygplan som tog mig hem till Sverige igen... Ja, behöver jag säga att jag var förstörd?

Men men, efter några "tycka-synd-om-mig-veckor" drog jag till London i stället. Där hittade jag en familj, som jag stannade med i 8-9 månader. Den familjen har jag inte kontakt med nu. Kan hända att de inte uppskattade att jag avslöjade en överraskningsfest för pappan i familjen... 

London älskade jag, så i efterhand är jag glad att jag inte fick stanna i USA. Eller också kan det kallas överlevnadsstrategi. Ps, ska till London i maj, JIPPI! 

Efter London blev det Madrid i ett par månader. Efter separationen flyttade jag med den svenska mamman till Camberley utanför London. Hade riktigt roligt där också! Sedan hem till Falkenberg för sommarjobb, men inte mer än så. 

London väntade igen, men inte som au-pair den här gången, utan jobb på Top shop på Oxford Circus. Bodde i ett sunkigt radhus tillsammans med ett gäng tjejer från Falkenberg. Ja, inte hade jag tråkigt då heller. Där och då slutade min utomlandsperiod och jag drog hem för lite Komvux-plugg. 

Nu vet ni vad jag sysslade med under min glansperiod...

Allt detta fick ni veta tack vare lite grön sås, inte illa det.



Helstekt kyckling med vitlökssmör är bra grejer det. Hel kyckling är billig mat som kan smaksättas på så många olika sätt. Jag gjorde här ett vitlökssmör som jag gned in hela kycklingen i, lite flingsalt och svartpeppar och så smaksatt rapsolja med vitlökssmak på toppen. 

För att få kycklingen så platt som på bilden har jag tidigare tipsat om att skära bort bröstbenet och trycka till. Jämnare tillagning blir resultatet, toppen med andra ord. 

Ställ in kycklingen på 200 grader i ca. 45-60 minuter. Kolla gärna av kycklingen med termometer, då innertempen vid benet ska ligga runt 80 grader. 


Nu till den gröna såsen då, den som startade hela redogörandet över min gångna ungdom.

Pesto
1 kruka basilika
2 vitlöksklyftor
50 g pinjenötter
2 dl olivolja
80 g riven parmesanost
Flingsalt & nymalen svartpeppar


Rosta pinjenötterna i panna. Försiktig så de inte bränns. Mixa basilika, vitlök och pinjenötter i mixer eller matberedare. Tillsätt olja lite i taget och blanda till sist i riven parmesan. Smaka av med salt och peppar. 

Pesto är så klart riktigt gott till pasta och då gärna med god parmaskinka och andra charkuterier upptill. Det är så Ella föredrar pesto. Den här gången blev det i stället blomkålen som fick finbesök. Blomkålen ugnsrostade jag tillsammans med kycklingen de sista 20-25 minuterna. När de nästan var klara, penslade jag buketterna med peston. När de vara helt klara penslade jag på lite till och serverade resten till kycklingen. 


Kanske detta kan locka er att testa att göra hemmagjord grön sås, eller helstekt vitlökskyckling. Hoppas, för det är så gott!





//Malin




3 kommentarer:

  1. Det lockade iallafall mig Malin. Nu har jag just "din" pesto! Startade min regniga morgon med detta....

    SvaraRadera
  2. Så kul att få läsa om dina äventyr! Men vaddå, glansdagarna pågår väl hela tiden!?
    Pestoblomkål låter som en dröm.

    SvaraRadera
  3. hihi vad kul att du berättar om dina Au-Pair äventyr! Jag var i USA Pittsburgh och jag har kontakt med värdpappan och ena sonen litegrann! Ja jösses de är vuxna nu barnen jag tog hand om med Eric och Shane och föräldrarna gick skilda vägar sedan föga förvånad tyvärr :/ kram och vilken fin kokbok du fått! /Sofia

    SvaraRadera

Vad kul att du vill lämna en hälsning!
Kram Malin.